The script - The man who can't be moved

Just nu önskar jag att jag var törnrosa och sov i hundra år. Tyvärr har jag inte någon spinnrock och inte heller vet jag en villig prins från ingenstans som kan rida och hoppa in genom fönstret och kyssa mig efter dem hundra åren jag har sovit. (Jag bor tyvärr inte heller i ett slott eller liknande). Allt är verkligen bak och fram och upp och ner och in och ut och bara helt, helt, helt jävla fel. Så less och pissed och jag vet inte vad. Men jag ska försöka dra på smilbanden ändå så ni får se ett leende. Men sånt är livet, eller hur? Och om inget kul händer mig denna månad eller helg, så blir jag ledsen på riktigt.


Hel knasig tjej, men så jävla skön. Ungefär lite som jag haha;)
Kate Bush - Wuthering Height


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0